Att föda i Schweiz vs. att föda i Sverige
Förra veckan var vi i Schweiz för att hälsa på barnens farmor och farfar. Vi åkte förbi Zürich där två av mina barn föddes och jag transporterades tillbaka i tiden. Jag tänkte på deras födslar och den fösta tiden som förälder. Mina upplevelser därifrån är lite som natt och dag, en del fruktansvärda, andra kunde inte ha varit bättre. Hur som helst är det ganska stor skillnad på att vara gravid och föda barn där jämfört med i Sverige. En del saker är bättre, andra betydligt sämre. Båda länderna har en del att lära av varandra.
Valmöjligheten
En sak som verkligen skiljer sig åt är att det i de flesta kantoner i Schweiz finns möjlighet att välja mellan olika typer av sjukhus, hemfödsel eller födsel på birth centers, födelsehus. Här hemma sker i princip alla födslar på stora akutsjukhus och det finns en uttalad ovilja att driva alternativa förlossningskliniker som inte är direkt anslutna till stora sjukhus. I Stockholm och Umeå kan vissa kvinnor idag få bidrag till barnmorskearvodet vid en hemfödsel, men i alla andra landsting måste det bekostas själv. Det finns alltså ingen reell valfrihet i den svenska förlossningsvården och försök att starta eller driva alternativa förlossningskliniker går i stöpet. I Schweiz finns det i de flesta kantoner små födelsehus, som har hand om den gravida innan, under och efter födseln och drivs av barnmorskor. Dessa arbetar fristående och tar emot kvinnor med lågriskgraviditeter. Där finns ingen tillgång till medicinsk smärtlindring eller möjlighet att sätta t.ex. värkstimulerande dropp. Dessa kliniker har alla väldigt låga siffror för komplikationer som snitt, bristningar eller blödningar. När jag väntade mitt första barn var det på ett sånt ställe jag ville föda. Han kom dock att födas på ett stort sjukhus istället. Men mer om det en annan gång...
I det andra spektrat finns sjukhus extra allt, här ska födseln likna en lyxig hotellupplevelse. Men smakar det så kostar det... Har man inte en privat försäkring som täcker kostnaden så kan man välja att betala upp till 5000 franc (ca 46000 kronor) för en upgrade. Då får man bland annat välja läkare (och barnläkare) själv, får brunchkorgar, bättre mat, eget rum och en egen uppassare (!!). De som är grundförsäkrade och inte vill betala extra får snällt dela rum med flera andra kvinnor och partnern får åka hem direkt.
Vårdkedjan
I Schweiz finns ingen mödravårdscentral. Kontroller under graviditeten görs i de allra flesta fallen hos ens (gyn)läkare. Efter vecka 36 tar förlossningskliniken över kontrollerna. Eftervården sköts delvis på sjukhus men också i hemmet av en barnmorska som man har kontaktat innan eller som är knuten till förlossningskliniken. Efterkontroll utförs av ens läkare. Väljer man att föda på födelsehus är vårdkedjan sammanbunden, då utförs de flesta kontroller (förutom ultraljud) av samma barnmorsketeam som sedan bistår födseln och tar hand om eftervården.
Läkarna
Här är den största skillnaden. I Schweiz har läkarna hand om en stor del av vården av gravida och födande. De flesta barnmorskor arbetar endast med att bistå födslar och med eftervård som amnings- och spädbarnsrådgivning. Läkare är involverade i princip alla förlossningar, oavsett riskgrad. När min andra son föddes sprang barnmorskan ut ur rummet strax innan han kom ut, för det var ju viktigt att läkare var med just precis när barnet föddes (okomplicerad förlossning, fina hjärtljud på bebisen). Det var också läkaren som sydde mina bristningar (vilka var obetydliga och okomplicerade). Barnmorskorna tar ofta rollen som obstetric nurses, vilket är väldigt synd. Många kvinnor tycker dock detta är lugnande, de vill ha en läkare med och litar på deras omdöme. På födelsehusen ser det annorlunda ut. De är barnmorskedrivna och barnmorskor tar hand om all vård (som inte kräver läkare). Dessa utgör dock bara en liten, liten minoritet av födslarna i Schweiz där den stora majoriteten graviditeter och förlossningar följs och handläggs av läkare.
Eftervården
På tyska finns ett ord för tiden efter förlossning: wochenbett (bokstavligt veckosäng). Efter tiden på BB (som generellt sett är betydligt längre än i Sverige) har man rätt till ett visst antal besök av en barnmorska i hemmet. Hon kommer och väger bebisen, ger mamman kanske massage och ger amnings- och spädbarnsråd. Hon utför även vissa provtagningar som t.ex PKU-prov. Föräldrarna behöver alltså inte tänka på att aka tillbaka till BB för kontroller eller behöver springa till BVC den första tiden. Detta är så bra, och så himla skönt som nybliven förälder när allt är lite uppochner! I Sverige upplever jag att många känner sig lite lämnade tiden efter födseln, i Schweiz blir kvinnan lite mer omhuldad. Däremot finns i stort sett ingen pappaledighet, så kvinnan väntas klara sig själv eller med hjälp av släkt och barnmorskor tiden efter förlossningen.
Schweiz vs. Sverige?
Det bra med Schweiz är att det finns alternativ! Födelsehusen är fantastiskt fina och erbjuder någonting som sällan erbjuds här. Kontinuitet och fokus på friskhet. Samma kända ansikten genom hela graviditeten och därefter. Ett fokus på kvinnans rätt till självbestämmande. Och en miljö som inte andas sjukdom. Eftervården är också betydligt bättre organiserad än den är här. Men tiden på sjukhuset under och efter min första sons födsel, den vill jag tyvärr helst glömma. För precis som i Sverige kommer det emotionella ofta i kläm. Läkarna tenderar att ta över, det görs fler kontroller, mer ingrepp, samtycke inhämtas knappast alls och resultaten blir därefter (fler snitt, fler instrumentella förlossningar, fler medicinska ingrepp). Det är alltså viktigt att värna om barnmorskorna och deras kompetens! Att ha det som i Schweiz där läkare inte bara utformar och styr utan även utgör i stort sett hela förlossningsvården är helt fel väg att gå. Så stå på er alla barnmorskor!